Uppdragsarkeologins unika egenskaper
Arkeolog Ivonne Dutras bidrag till EAA konferensen 2018
Läs mer
Vid årets utgrävning undersökte vi bland annat två stadsgårdar vars gavlar vette ut mot kyrkogården. Dessa hus har haft flera rum och antas bestå av en boningsdel och en förrådsdel.
Fynd i Nya Lödöse
I ett av rummen hittade vi många hasselnötter på ett jordgolv. Nötterna låg fint samlade i två högar utmed väggarna och vi tror att de kan ha legat i någon form av behållare, kanske en säck som har förmultnat. I den ena högen låg det nästan enbart de knäckta nötterna medan den andra främst bestod av hela nötter. Förutom hasselnötterna så hittade vi även på jordgolvet små koncentrationer med bränd säd och kalkbruk. Detta får oss att dra slutsatsen att rummet användes som förråd. Hasselnötter är väldigt intressant eftersom vi vet att det exporterades stora mängder hasselnötter främst till Tyskland och Holland under 1500-talet via Nya Lödöse och senare även från Göteborg.
Leif gräver varsamt fram en koncentration av hasselnötter utmed en av husväggarna.
När vi studerar tänkeböckerna återfinner vi flera tillfällen där nötter är i centrum för dispyter. I böckerna dryftar man dess penningvärde och hur handeln med dem ska ske. År 1589 den 31 oktober kan vi läsa om hur storleken på tunnorna kunde orsaka konflikter. Här möter vi Claffus som har beställt en tunna med nötter av Börje i Holm, men tunnorna är för små och han undrar om han kan ställa Börje till svars för detta. Börje skyller i sin tur på att han har fått det skriftligt att allt är i sin ordning av tunnbindaren Mats. Han är dock inte läs-och skrivkunnig och vill inte ta på sig ansvaret för att tunnorna har blivit för små, utan skyller istället på den person som har hjälpt honom med det skriftliga och så vidare. Hur konflikten slutade är dock höljt i dunkel.
Det var inte tillåtet att plocka hasselnötter hur som helst utan de tillhörde jordägaren och sågs som en värdefull tillgång. I Nya Lödöse reglerades handeln med nötter och av stadens råd togs beslut om hur mycket en tunna med nötter skulle kosta. Detta ser vi vid två tillfällen i tänkeböckerna. Det första omnämnandet är från 24e augusti år 1590, då det bestäms att en tunna nötter ska kosta 3 mark. I dagens penningvärde skulle det bli ca 375 kr. Återigen tas värdet på tunnorna med nötter upp år 1591 den 13 september. Här specificeras handlandet med nötterna på så vis att bönderna ska ha 4,5 mark för en tunna nötter och dessa får inte säljas utanför stadsgränsen utan ska först säljas innanför stadens gränser på torget, om detta inte följs utfaller en böter på 12 mark. I Nya Lödöse var det endast få priviligierade som fick driva handel innanför stadens gränser, därför sålde bonden skörden vidare. Handlarna fick i sin tur sedan sälja varorna vidare och det slås även fast, den 13 september 1591, att en tunna med nötter vid försäljning till en holländare ska kosta 7 mark. Om detta inte följdes blev böterna 40 mark. Det här antyder att det var ett problem att borgarna var så angelägna att få tag på nötterna, att de var beredda att köpa upp dem till ett högre pris redan innan de kom till torget där de skulle saluföras lagligt.
Maria Paring och Veronica Forsblom Ljungdahl
Arkeologer