Gravgåvor till skolbarn

Tjälen hade nätt och jämt, med hjälp av både tält och värmemattor, släppt marken när den första graven såg dagens ljus. Det var en barngrav i vilken det, till vår stora förvåning, låg en färla. Ytterligare en färla grävdes senare fram i en barngrav under början av 2013. Nu, ett och ett halvt år och runt 700 gravar senare, kom två till färlor i dagen. Med endast några få dagars utgrävning kvar för denna sommarsäsong avslutas kyrkogårdsgrävningen precis som den började – med färlor av trä i barngravar.

Ris och färla från Nya Lödöse som hittades denna säsong. Nu tar konservatorerna hand om dessa välbevarade fynd.

Funktion

En färla är ett redskap i form av en skiva på ett långt skaft som förr i tiden användes som bestraffningsredskap i skolan. Färlan var oftast tillverkad i trä eller läder och användes för att aga barn, slagen föll ofta på händer eller fingrar. Ris är ett annat vanligt förekommande straffredskap i den gamla svenska skolan. Spöstraff ansågs länge vara fostrande och skolagan förbjöds så sent som på 1950-talet.

En färla av trä.

Bildkälla: "Färla" av WvS - Eget arbete. Licensierad under Public domain via Wikimedia Commons.

Symbolisk gåva

Boken, riset och färlan har symboliserat skolgången och lärandet i gamla tider. På flera senmedeltida emblem figurerar just färla och ris som skolsymboler. I Tuse kyrka i Danmark finns även en kalkmålning från slutet av 1100-talet som tros symbolisera Jesus skolgång. Skolmästaren håller i sin hand både ris och färla (tolkning av Troels Rønholdt 1995).

Det är troligtvis just denna symbolik för lärandet som återspeglas i Nya Lödöses barngravar med färlor. De begravda barnen har sannolikt haft möjlighet att gå i skola, något som manifesteras genom färlan. Den första individen som vi hittade tillsammans med en färla denna veckan tycks ha dött vid en ålder av cirka 15-16 år (efter preliminär åldersbedömning i fält). Redan efterföljande dag hittades otroligt nog ännu en grav där både ris och färla låg över barnets halsregion. Den sistnämnda graven är en dubbelgrav i vilken två individer ligger begravda. 

Inom den kristna seden är det ovanligt att begrava någon med gravgåvor vilket också avspeglas i det arkeologiska materialet. Seden har sin grund i tron att alla är lika inför Gud. Därför är det extra intressant att vissa barn trots allt har blivit begravda med färlor och ris. Att vara bildad tycks ha varit viktigt för identitetsskapandet.

 

 

 Clara Alfsdotter

Arkeolog och osteolog

Källa kalkmålning: 1995.  Tolkning av Troels Rønhold i Imellem kirken og vandet, Aarhus Katedralskole 1195-1995. red: Finn Stein Larsen.