Uppdragsarkeologins unika egenskaper
Arkeolog Ivonne Dutras bidrag till EAA konferensen 2018
Läs mer
Det var en varm sommardag i juni, och i det stora vita tältet som täckte lämningarna av Nya Lödöses kyrka och kyrkogård rådde febril aktivitet.
Samtidigt som arkeologerna grävde fram och dokumenterade gravar i snabb takt, så fanns det också flera konservatorer ute i fält för att ta hand om den intakta likkista som hade hittats. När vi försiktigt rensat fram en grav där det fanns stora bitar bevarat läder, så var det därför inte så konstigt att detta först inte fick så mycket uppmärksamhet. Snart började vi misstänka att den gravlagda personen lagts till sista vilan i någon slags klädesplagg. Vi har inte hittat spår av de gravlagdas kläder i någon av de andra runt 500 gravarna som grävdes fram förra året. Därför är fyndet extra spännande.
Individen med läderplagget innan dess att den togs in till SVK som preparat. Foto: Jonathan Pye
I fält fick vi hålla nyfikenheten tillbaka, lädret kunde inte rensas fram ordentligt utan att riskera att förstöra de ömtåliga bitarna. Istället fick konservatorn plocka in hela graven som ett preparat.
På det stora tvättbordet i Studio Västsvensk Konserverings lokaler öppnades sedan preparatet för att, under mer kontrollerade former, friläggas från skelettdelar, jord och smuts.
Preparatet avtäcks på Studio Västsvensk Konsevering.
Här kommer en bild text
Konservatorerna studerar fina detaljer på läderplagget
Lädret lyftes och lades i vatten för att försiktigt vecklas ut och avslöja sin form. Detaljer och sömmar blev tydliga, men varför är det bara två ärmar? Har bak- och framstycke varit tillverkade i textil som brutits ner i den sura jorden, har dessa delar aldrig funnits eller har man klippt isär klädesplagget för att lättare kunna klä den döde? Frågorna är många.
SVKs textilkonservator fortsätter arbetet att tyda sömmar och linjer och kommer inom kort kanske ge oss ett svar.
Ebba Philips, konservartor och Emma Maltin osteoarkeolog